I forumarkivet ligger de diskussioner som inte har haft några inlägg på tre månader. Du kan fortfarande läsa diskussionerna och skriva nya inlägg.
De nya och pågående diskussionerna hittar du här.
|
| | 
|
 |
|
Familjehem
 Tillbaka till forumarkivets förstasida |
Skriv ett inlägg  |
Genvägar till inlägg:
080227 |
080229 |
080229 |
|
|
|
|
elisabeth larsson
skrev 080227:
| - Jag mötte familjehem igår. människor som har valt att radikalt förändra sina liv för att de vill göra något bra, något de tror på.
De berättade om vikten av öppenhet, att ha ett öppet och ärligt sinne, empati, och förmågan att ta emot andra i sitt hem. Att det finns kärlek! Att kunna hålla många bollar i luften.
Jag har själv tyckt att det verkar som att familjehem kan få för lite stöd emellanåt. De kan få ta emot barn som mår enormt dåligt. Jag hade däremot inte tänkt så mycket på något familjehemmen berättade om; Att man faktiskt får en ny släkt på köpet! Att barnets familj kommer att bli en del av den egna.
Jag frågade dem vad de upplever att "Svensson" tror om dem. De svarade att folk ofta tror att de har bra betalt. De kunde också känna att andra tycker att de är underliga som tar in främmande barn i sina familjer. "Svensson" verkade pendla mellan att tro att det var ett enkelt uppdrag där man håvar in pengar, alternativt att det enbart är huliganer de tar emot.
Vad tror, eller vet, du om familjehem? |
|
Cilla
svarade 080229:
| - Det är bra att det finns kärleksfulla familjehem men min erfarenhet är att det ges för lite stöd till de placerade barnens föräldrar innan de placeras. Det är inte endast barn till missbrukare eller psykiskt sjuka som placeras idag.
Det kan vara barn med outredda diagnoser och där, speciellt om en förälder är ensamstående utan stöd från den andra föräldern eller anhöriga, tvingas till denna desperata åtgärd om föräldern och eventuella syskon ska kunna överleva. Lägg då till dålig ekonomi så blir en placering nära nog oundviklig.
Det går inte att sticka under stol med att det även finns dåliga familjehem och som ser det som ett ypperligt tillfälle för ena parten att vara hemma på heltid och för den andra att jobba halvtid beroende på hur många barn man tar sig an.
Att stödja de biologiska föräldrarna/föräldern på olika sätt även ekonomiskt (i de fall inte föräldrarna missbrukar eller misshandlar barnen etc) skulle vara mindre kostnadskrävande och bäst för alla parter än att som idag lättvindigt placera och dalta med familjehemmen och erbjuda allt från gratis terapi till extra inkomster vid möbelköp och dylikt.
|
|
elisabeth
svarade 080229:
| - Jag tveksam till att det skulle vara så enkelt. Jag tänker att socialtjänsten är den sista utvägen. Om ett barn har ett problem är det är sjukvården som utreder och sedan är det släkt och vänner, patientföreningar och närsamhälle, ... som hjälper och stöttar familjerna och barnen, när det fungerar!
Och om det inte fungerar, då går samhället, genom socialtjänsten in. Inte som vänner och familj skulle ha gjort utan i stället för dem.
Terapi ingår väl, i stora delar, i den vanliga sjukvården, och täcks av vanlig försäkring. Om ett barn behöver utredas på BUP så ger de stöd även till föräldrar. När det gäller möblerna vet jag inte. Det är väl bra om ett barn kan få en egen säng, eller ett eget skrivbord. Fast du kanske tänkte mer att det inte hade behövt bli en placering överhuvudtaget, ifall samhället hade betalat för ex. sängen i ett tidigare skede, till den biologiska familjen. Jag är, som sagt, tveksam till att det är så enkelt. |
|
|
|
|
|
Tillbaka till forumarkivets förstasida |
|
Skriv ett inlägg |
|
| |
| |
|
