I forumarkivet ligger de diskussioner som inte har haft några inlägg på tre månader. Du kan fortfarande läsa diskussionerna och skriva nya inlägg.
De nya och pågående diskussionerna hittar du här.
|
| | 
|
 |
|
Det sociala arbetets ideologi
 Tillbaka till forumarkivets förstasida |
Skriv ett inlägg  |
|
|
|
Jan
skrev 090401:
| - Det sociala arbetets ideologi bör vara socialarbetarens etiska språngbräda. Idag står det sociala arbetet på bräckligt fundament där både praktik och vetenskap inte klarar göra tydlig gräns mot naturvetenskapens preferenser där medikalisering, biologisering och individualisering av enskilda människors problem helt överskuggar den teoretiska diskursen. Det sociala fältet verkar acceptera tidens trender med betoning individens personliga egenskaper som i sämsta fall utmynnar i en diagnos. Dagens problem i samhället har helt eller delvis hänskjutits till den enskildes förmågor. Var tog sammanhanget vägen? Varför är det så många socialarbetare som godtar att deras profession har reducerats till uppföljningsinsatser på sjukvårdens bedömningar? Det finns de facto inga biologiska bevis för ADHD och motsvarande beteendeproblem, något som bl a professor Tomas Brante har påpekat i sin kritik av barn- och ungdomspsykiatrins vetenskaplighet. Om inte vetenskapen är etiskt grundfäst, kan då praktiken vara det? |
|
Lars Jönsson
svarade 090423:
| - Jag instämmer med signaturen Jan när det gäller både den bräckliga grunden i Socialt arbete och socialarbetarnas, i många fall självpåtagna underdånighet. Denna underdånighet är kanske resultatet av den bräckliga grunden. Socialt arbete bör, teoretiskt ligga som ett område mellan samhällsvetenskap och psykologi, eller mellan individ och samhälle. Det problem som jag ser är att både samhällsvetenskapen och psykologin är "besmittade" av positivitiska influenser. Jag menar den alltmera spridda beteendevetenskapen och en sociologi som sedan lång tid tillbaka, sedan Auguste Comtes dagar, har orienterat sig i naturvetenskaplig riktning. Socialt arbete bör, teoretiskt orientera sig mot humanvetenskapen, och jag menar humanvetenskapen i bemärkelsen en uppfattning av människan som ett handlande och samhällsbildande "djur". Allstå utifrån en utgångspunkt i filosofisk antropologi. |
|
|
| |
| |
|
