I forumarkivet ligger de diskussioner som inte har haft några inlägg på tre månader. Du kan fortfarande läsa diskussionerna och skriva nya inlägg.
De nya och pågående diskussionerna hittar du här.
|
| | 
|
 |
|
Jaga fuskare
 Tillbaka till forumarkivets förstasida |
Skriv ett inlägg  |
Genvägar till inlägg:
060215 |
060318 |
060319 |
060323 |
>>
>>> En debatt om bidragsfusk istället för debatt om p..." href="/forum_archive.pml?tID=430&hl=1808#1808">060325 |
|
|
|
|
ISKUR
skrev 060215:
| - Ann-Katrin Åslund (fp), gruppledare i socialtjänstnämnden i Stockholms stad och vice ordf. i Spånga-Tensta, vill att personal ska anställas på socialkontoren för att jaga fuskare så att de medborgare som verkligen behöver det sista skyddsnätet i samhället ska få det.
Jag håller med Bengt Westerberg, fp är inte längre vad fp varit.
Jag bor i Ann-Katrin Åslunds stadsdel och är ingen fuskare. I december-05 fick jag 0 kr, och i januari-06 endast 524 kr i EGT, utan några giltiga skäl alls för nedsättning.
Vad tycker du om det Ann-Katrin?
Jag fick ta handlån för att överleva, som jag nu i februari-06 tvingats betala tillbaka delar av, varvid medlen för februari tagit slut.
En hemförsäkring ligger också obetald hos stadsdelen sedan 1 febr.-06.
Elräkningar med betaldag sista nov. resp. sista dec. gick enligt Ellagen till Ann-Katrin Åslund själv i nämnden, men betalades först 10/2-06.
Ordning och reda, kommunal skattelön eller arvode på fredag . . . .
Mina föräldrar röstade som småföretagare på fp (Bertil Ohlin).
Socialliberalerna vänder sig antagligen i gravarna idag.
|
|
Ellwe46
svarade 060318:
| - Vore det inte bättre att anställa någon som ser till att inte socialtjänsten fuskar? Jag bor i en kommun där socialen fått åtskilliga anmälningar som medfört kritik från Länsstyrelsen för misskötta ärenden. Ändå verkar det inte som om man tar till sig kritiken, utan man kör med den s.k. GDSGD-metoden (Går det så går det). Och för det mesta så gör det tydligen det. Men då kan man undra varför vi har en kontrollinstans, som i detta fall Länsstyrelsen, när det inte sker någon uppföljning efter det att man gått in och utrett ett ärendes handläggning. Socialtjänstens handläggare har ju lärt sig att dom inte behöver bry sig om Länsstyrelsens utredning, för det blir ju inga konsekvenser om dom struntar i det. |
|
ISKUR
svarade 060319:
| - När det gäller ek. bistånd är det vanligt att de bryter mot dessa lagar:
SoL 1 kap 1 §
Sol 2 kap 2 §
SoL 4 kap 1 §
Kommunallagen 6 kap 7 § Kommunallagen 6 kap 34 § punkt 1
Förvaltningslagen § 5, § 10, § 15, § 27.
Lagbrott kan anmälas till polismyndighet.
|
|
Sthlm
svarade 060323:
| - Svar till Ellwe-46
På Länsstyrelsernas sociala enheter sitter ofta f d socialarbetare.
Deras sympatier och partiskhet kan ifrågasättas.
Där skulle egentligen endast renodlade jurister sitta. |
|
"Soc chefen"
svarade 060325:
| - Utdrag från nätet
>>>
>>> En debatt om bidragsfusk istället för debatt om prioriteringar.
Den fråga som just nu präglar den socialpolitikiska debatten är bidragsfusket. I frustrationen över att den socialpolitiska ekvationen inte går ihop, är det som vanligt de svagaste grupperna i samhället man slår emot. Jag hade hoppats att det i någon mening skulle blivit en kvalitetshöjning i debatten - men detta har uppenbarligen inte skett denna gång heller.
Det är självklart att alla former av fusk ska bekämpas. Men här tar man fusket inom socialförsäkringssystemet till intäkt för att slå emot socialbidraget.
Jag hävdar att det idag är järnkoll när det gäller vilka som får socialbidrag/försörjningsstöd. jämfört med andra bidragssystem.
Dessutom är det inte de socialbidragsberoende människorna som fuskar med exempelvis socialförsäkringen, sjukpenning, föräldrapenning av den enkla anledningen att dessa oftast är ”nollklassade” och har inget ”nytta” av att till exempel sjukskriva sig.
Arbete istället för bidrag är en ”gammal beprövad modell” som lanserades i Uppsala för cirka tio års sedan. Erfarenheten från den modellen visade att socialbidragskostnaderna gick ned till att börja med, men att de sedan steg över den nivå som var innan. En rad människor kränktes i och med att man skulle söka ett antal jobb om man skulle ha rätt till socialbidrag.
Nu ansluter sig Mauricio Rojas, folkpartiets socialpolitiske talesman, högljutt, till den modellen. Det finns ingen forskning som talar för att modeller för jobbsökning som Rojas lanserar, t ex Skärholmsmodellen, leder till arbete på den öppna marknaden enligt vad professor Tapio Salonen i Växjö uttryckte det i SR:s program 1 den 9 februari. I botten för detta påstående ligger företagens krav på allt effektivare arbetskraft. Man får inget jobb om man inte kan prestera minst 100% , andra gör sig inte besvär.
Att då aktivera grupper av socialbidragstagare i form av jobbcenter där man ägnar dagarna att sitta framför datorerna och söka jobb för att få socialbidrag, är alltså ingen lösning på problemet. Dessutom finns exempel på att kommunernas socialtjänst tvingas ta på sig ett ansvar som arbetsförmedlingarna egentligen ska ha. Socialtjänsten ska med andra ord inte vara arbetsförmedlingar för de grupper som inte är attraktiva för arbetsgivarna.
I stället för att hävda lösningar där bidragsberoende personer hänvisas till passiva arbetsmarknadsåtgärder, borde kraften inriktas på hur vårt samhälle kan skapa bättre förutsättningar för dessa människor att få fotfäste på den reguljära arbetsmarknaden. Här ter sig vårt svenska "Finansiell samordning" som mycket begränsat och återhållsamt, när man ser vad som händer i vår omvärld. I Norge läggs nu Arbetsförmedling och Försäkringskassa ihop. I Holland har en ny lagstiftning inneburit att socialtjänstens och arbetsförmedlingens resurser slås ihop, och i Tyskland genomförs 69 stora projekt där socialtjänst och arbetsförmedling går ihop i "konsortier".
Här finns all anledning för oss i Sverige att följa om man med dessa kraftfullare grepp kan uppnå större effekt av ansträngningarna att hjälpa medborgarna, och att dessa i mindre utsträckning riskerar att hamna mellan olika stolar.
Arbetslinjen är, och har alltid varit, grunden i vår socialpolitik. När en person har rätt till socialbidrag är det utifrån att personen av olika skäl inte kan försörja sig på annat sätt. För att regelmässigt kunna tvinga personer som bedömts ha rätt till socialbidrag att arbeta för att få bidraget krävs en lagändring. Socialbidrag är, och ska vara, samhällets yttersta skyddsnät. Många av de personer som uppbär socialbidrag kan inte försörja sig genom arbete av sociala och/eller medicinska skäl.
I botten på denna debatt, som slår mot de svagaste grupperna i vårt samhälle, ligger frustrationen och bristen på mod att ta den grundläggande debatten om prioriteringar inom socialtjänsten.
Den socialpolitiska ekvationen går inte ihop och ambitionerna i den sociala lagstiftningen är omöjliga att förena med den kommunala ekonomiska verkligheten. Lagstiftningen prioriterar inga grupper före andra. I praktiken sker hela tiden prioriteringar mellan olika grupper utan debatt.
Föreningen Sveriges Socialchefer kräver av Sveriges politiker att stå upp och ta en bred debatt om prioriteringar inom socialtjänsten. Denna debatt bör handla om hur vi ska klara en bra framtida äldreomsorg, insatser för funktionshindrade och andra grupper med särskilda behov.
Denna diskussion måste också handla om kommunens grundläggande uppgifter.
Per-Olof Forsblom
Ordförande
Föreningen Sveriges Socialchefer >>>>>
|
|
|
|
|
|
Tillbaka till forumarkivets förstasida |
|
Skriv ett inlägg |
|
| |
| |
|
